Arvsskatt i Spanien

Baserad på vår mångåriga erfarenhet, ska vi försöka besvara frågan som många av våra klienter, frågar om.

• Vad händer vid arv av lägenhet/hus i Spanien?
• Hur ska man bära sig åt?

Vi på Juristfirman Alzola brukar i ovanstående fall börja med att ställa några frågor
som är viktiga att beakta.

1. Vem har avlidit? (make/a, far/mor, bror/syster, annat)
2. När avled personen?
3. Vilken nationalitet hade den avlidne?
4. Vad har man ärvt i Spanien? (lägenhet, villa, radhus, övrigt)
5. Var (ort) i Spanien finns arvet?
6. Finns det kopia på lagfart (Escritura)?
7. Har bouppteckning upprättats efter den avlidne i Sverige?
8. Vilka är dödsbodelägare till den avlidne? (make/a, bröstarvinge, särkullsbarn, annat)
9. Vilket år köptes fastigheten i Spanien?
10. Finns det något testamente i Sverige och/eller i Spanien?

Som ni förstår är varje arvskifte unikt, därför är det svårt att här ge exakt svar för just ditt fall. Men vi ska försöka oss på att ge en allmän bild av vad som händer då en anhörig avlider och denne ägde en fastighet i Spanien.

Till att börja med, ska vi klargöra en VIKTIG detalj. Från och med 17 augusti 2015 gäller den nya Europeiska Arvsförordningen, som stadgar att nationalitetsprincipen inte är tillämplig längre, utan man tillämpar lagen av landet i vilket den avlidne var bosatt. Således, om den avlidne har haft sin hemvist i Sverige, kommer den svenska lagen att tillämpas. Om en svensk medborgare flyttar till ett annat land och byter folkbokföringsadress, kommer lagen i det landet att tillämpas på arvet. Därför är det bra att upprätta ett testamente där det framkommer att svensk lag skall tillämpas efter bortgång, om man anser svensk lag är fördelaktig.

Arvsskatten betalas i det landet fastigheten ligger, därmed kan detta inte styras genom testamente. Den spanska arvsskatten är progressiv, den börjar med 7,65% och slutar med 34%. Beroende på släktförhållande höjs procentsatsen, ju avlägsnare arvingen är desto högre procentsats. Arvsskatten regleras av den rikstäckande lagen och av den regionala lagen som varierar i de olika regionerna i Spanien. Det påverkar arvsskatteavdraget och även hur höga fribeloppen är innan man måste börja betala arvsskatt i Spanien.

Bästa sättet att åskådliggöra arvsskatten i Spanien är genom att ta upp ett exempel som speglar ett av de vanligaste fallen:

Exempel. Herr Kurt Larsson och med Fru Gudrun äger ett radhus i Torrevieja.

Tax värde/Valor Catastal är 150 000 Euro, Barnen Niklas & Lotta Larssons är skattskrivna i Sverige. Statistiskt sätt kommer Kurt att avlida före sin hustru Gudrun.

Kurt har sin hemvist i Sverige, alltså tillämpas svensk arvslagstiftning för fastställande av vem eller vilka ärver den avlidne. Med andra ord är det Gudrun som ärver Kurts del av fastigheten i Spanien. Den lokala skattemyndigheten kommer att värdera lägenheten med hjälp av taxeringsvärde (valor catastral) gånger indexsiffra som varierar mellan 1,2 – 3,1, i vårt exempel blir det, 150 000 x 1,44 = 216 000 euro. Gudrun äger sedan tidigare hälften (108 000 euro) genom giftorätt och nu ska hon ärva Kurts andel (108 000 euro).

Kvarlåtenskapen (värdet på de sammanlagda tillgångarna) ska alltid höjas med 3% innefattande all lös egendom i hemmet, därför behöver man i Spanien inte upprätta någon inventarielista.

Exempel. Fastighetens spanska tax värde (valor catastral): 150.000 euro Indexregl. (1,44) total bouppteckningsvärde: 216 000 euros, Gudruns beskattningsbara andel 1/2: 108 000 euro plus 3% “lösegendom”: 111 240 euros, Gudruns grundavdrag: – 100 000 euros, beskattningsbar kvarlåtenskap: = 11 240 euro För att beräkna arvskatten tar man hjälp av den spanska skatteverkets arvs och gåvoskattetabell, skulle du vilja ha en kopia kan vi mejla dig en.

Från 0 upp till 7 993,46 euro betalas ……… 7,65 procent

11 240 euro x 7,65 % = 859,86 euros

Avdraget för arvsskatt i Alicante för efterlevande make och gemensamma barn är ytterligare 50%.

859,86 /2 = 429,93 euro

Med andra ord, det belopp som Gudrun kommer att betala i arvsskatt i Spanien är 429,93 euros (ca 4 300 kr).

Det Gudrun ska göra är följande rörande fritidsfastigheten i Spanien:

  • Kontakta via sin skatterepresentant / advokat / juridisk ombud den lokala skattemyndigheten för att begära om anstånd med ytterligare sex månader rörande inbetalning av arvsskatt.

  • I Sverige ska Gudrun invänta tills bouppteckning efter Kurt är inskriven och klar.

  • Först nu, kan Gudrun börja åtgärda arvskiftet i Spanien. Med hjälp av sin representant eller advokat så kan de börja att upprätta handlingar som de spanska myndigheterna kommer att kräva för att omlagfara lägenheten i Gudruns namn:

  • Först och främst vill de spanska myndigheterna veta att den avlidne verkligen ÄR avliden, därför ska Gudrun ha ett Dödsfallsintyg med släktutredning som utfärdas av Skattekontoret i Sverige.

  • Sedan är myndigheten mycket intresserad av vad den svenska lagen säger om VEM som ärver den avlidne, detta kan Gudrun påvisa genom att visa upp den svenska Bouppteckningen efter Kurt.

Ovanstående dokumentation måste översättas till spanska av en auktoriserad översättare och därefter förses med så kallad Apostillestämpel. Med hjälp av dessa dokument och en fullmakt kan Gudruns ombud i Spanien omlagfara Kurts andel i Gudruns namn samtidigt som arvsskatten betalas.

Vår erfarenhet visar att alla arvskiften är unika, det finns en mängd olika variabler som på olika grad påverkar arvsskatten i Spanien. Ambitionen med denna information är att i generella termer förklara att arvsskatten i Spanien inte är absurd, utan rimlig. Så pass rimlig att tusentals européer varje år väljer att investera i fastigheter i Spanien.

Till er som redan äger drömhuset/lägenheten i Spanien, var lugn, de spanska myndigheterna vill inte skrämma iväg alla investerare med orimligt höga skatter, vilket framgår av exemplet ovan, eller hur?

OM TESTAMENTE, BOUPPTECKNINGAR m.m. i Spanien

Det första som man bekymras över är frågan kring TESTAMENTE eller ej. I den föregående artikeln har svaret lämnats på frågan om sådant spanskt testamente behövs. Vi skall kanske, här och nu, komplettera informationen med tre tilläggsförklaringar:

* OM man inte efterlämnar några som har rätt att ärva (bara kusiner, sysslingar och dylik, exempelvis) eller, * OM man bara efterlämnar en SAMBO (ej släkt) eller, * OM man vill att just en (eller flera) av de arvsberättigade skall få den spanska fritidsfastigheten, då ska man upprätta testamente (spanskt eller svenskt)

Man skall alltid ha i minne att, i princip, det testamente som upprättats SIST är det som gäller. Eftersom testamentet alltid kan återkallas kan man också förordna att ett visst tidigare upprättat testamente (avseende exempelvis egendomen i Spanien) förblir giltig trots ett nyare testamente har upprättats. Man ska alltid vara mycket tydligt i vad man bestämmer sig för. I stället Istället för att bara uppge “egendomen i Spanien” i testamentet bör man precisera och konkretisera fastighetens beteckning (gatuadress, stad, området, eventuellt lagfartsuppgifter).

En situation som ofta uppkommer är den som gäller personer i samboförhållanden (dvs. sammanlevande men ej gifta). Att via testamente förordna sin sambo som arvtagare är kanske att göra vederbörande en “björntjänst” eftersom, skattemässigt i Spanien, betraktas inte samboförhållanden “släktskap” och arvsskattebeloppet enligt storleken av kvarlåtenskapen multipliceras med två. Det finns vid sådana fall andra lösningar som kanske är att föredra.

Bland de ansvariga myndigheterna och lagstiftarna i Spanien, liksom i Sverige, diskuteras det att avskaffa eller delvis minska arvsskatten. Det som håller på att accepteras (men inte ännu!) är ett avskaffande av arvsskatten mellan makar eller bröstarvingar i ett första steg. Inget lagförslag har ännu presenterats officiellt men det skrivs i media om det då och då.

Jag har nyligen läst ett par artiklar i tidskrifter avsedda för svenskar i Spanien som är minst sagt vilseledande och felaktiga. Dessa vill göra gällande att arvsskatten i Spanien är så hög att man måste värja sig mot den med all krafter och medel. Sanningen är att, liksom i Sverige och andra europeiska länder, så är arvsskatten PROGRESSIV (skattesatsen kan bli högre ju större kvarlåtenskapen är) och SLÄKTRELATERAD (mellan makela och barn/ avkomlingar blir skattesatsen mycket lägre än mellan en arvlåtare och sin syster/ bror/ far/ mor, exempelvis). Dessutom skall man inte glömma att vid arv har varje dödsbodelägare alltid rätt till ett visst grundavdrag som är högre vid nära släktskap och lägre då arvtagare ej är nära släkt. Avlägsen släkt eller vid arv mellan ej släkt medges ej något grundavdrag.

Innan vi fortsätter med denna artikel vill vi göra klart en sak: Vid liknande arv situationer i Sverige brukar man, i de flesta fall, vända sig till någon som kan ge professionell hjälp (advokat, jurist, revisor, begravningsbyrå etc.) Det är likadant med arv i Spanien. Om man inte är kunnig i sådana juridiska frågor och inte behärskar spanska, och inte heller är bevandrad i dessa procedurer, bör man anlita någon som hjälper. Det finns ingenting i spansk lag som säger eller kräver att man måste åka till Spanien för att få hjälp med dessa tjänster. Allt kan ordnas i Sverige om du vänder dig till kompetenta personer. Naturligtvis pratar vi nu i eget intresse, men det jag skriver  baserad på vår mångåriga erfarenhet.

Om vi utgår från ett vanligt exempel ser vi bättre detaljerna och förutsättningarna. Ett svenskt gift par med två barn äger en fritidsfastighet i den spanska provinsen Alicante (Torrevieja). Lagfarten (= Escritura de Compraventa) står på maken. Makarna har ej äktenskapsförord (vilket innebär att dem emellan råder giftorättsgods). Maken avlider först. Inget testamente har upprättats. Hur bör man gå tillväga?

För det första behöver man inte vara orolig och jäkta med att lämna in den spanska bouppteckningen till myndigheterna i Spanien. Per automatik ges en frist på sex månader från dödsdagen. Dessutom kan fristen förlängas med ytterligare sex månader. Och vad händer om man ändå inte hinner få in uppgifterna i tid? Egentligen ingenting dramatisk. Om man lämnar in bouppteckningen EFTER fristen (sex månader från dödsdagen) träder i kraft vad som är också normalt i Sverige: att man blir skyldig att betala förseningsavgift och eventuellt fördröjningsränta. Om man presenterar den spanska boupackningen, exempelvis,tre år efter dödsdatum blir avgiften och ränta högre än om man gör det strax efter den normala fristen gått ut. Men det handlar inte om oöverkomliga belopp.

I sammanhanget vill vi påpeka att påståendet, eller rättare sagt ryktet som sprider sig bland Spaniensvenskar, att spanska staten kan konfiskera lägenheten/ radhuset/ fritidsfastigheten om man inte lämnar in i tid boupptekningen saknar all juridisk grund.

Spanien är liksom Sverige och övriga länder inom EU en rättsstat. Där lagar och förordningar gäller för att få in bland annat obetalda skatter, som genom noggranna procedurer och förfaranden alltid respekterar den enskildes rättigheter tillfullo.

För dig som är utlänning och har intressen av olika slag i Spanien finns ett särskilt ID-nummer som kallas NIE (Número de Identificación de Extranjeros). Ansökan om sagda nummer görs hos Polisen i staden där du bor eller vistas. Det går också bra att ansöka via Spaniens ambassad i Stockholm. NIE-numret ska uppges där du som utlänning sätter dig i kontakt med myndigheter (Notarius Publicus, Kommunen, Skatteverket, Banker, etc.)

Att ordna vid dödsfall:

  1. Beställ ett dödsfallsintyg med släktutredning från svenska Skatteverket.

  2. Kopia av det sista svenska testamentet om sådant funnits eller uppgift om eventuellt spansk testamente.

  3. Kopia av den svenska bouppteckningen som inlämnats till vederbörande. Om den redan registrerats desto bättre. (Översättning till spanska ska innefatta bara lämpliga delar av den).

  4. Kopia på lagfartsbevis i Spanien för den aktuella fastigheten.

  5. Kopia på den sist inbetalda fastighetsskatten i Spanien

  6. Kopia på saldo per dödsdagen av ev. bankkonto i Spanien

  7. Kopior nå övriga tillgångar belägna i Spanien per dödsdagen (exempel, aktier som emitterats av spanska företag och liknande)

  8. Alla ovannämnda handlingar och dokument måste bestyrkas och översättas av auktoriserad översättare till spanska. I båda fallen ska dokumenten slutlegaliseras med stämpel, en så kallad Apostille.

Vi på Alzola Juristbyrå ordnar allt detta, inklusive översättningarna. Sebastian Izola är auktoriserad översättare och godkänd av såväl de svenska som de spanska berörda myndigheterna sedan många år tillbaka.

Under årens lopp har vi på Alzola Juristbyrå byggt upp ett stort nätverk av lokala medarbetare i de delar av Spanien där skandinaver brukar resa, vistas och investera. Därför kan ni anförtro oss, här i Sverige, att sköta arvskiftet i Spanien, på det viset behöver inte någon av er resa till Spanien för det ändamålet.

Många viktiga frågor är förmodligen fortfarande obesvarade men ni som läser dessa rader är förstås medvetna att för det skulle behövas skrivas en hel bok, vilket inte är meningen med denna artikel.

För mer information är ni välkommen att boka in ett möte, telefonmöte, ringa eller mejla oss med era frågor så ser vi till att besvara era frågor.

Sonia Cubas

Sonia Cubas
Advokat